Handboken Hållbar utveckling - Tips för hållbar föreningsverksamhet vill inspirera till ett lätt sätt att genomföra en hållbar livsstil - oberoende om din förening sysslar med idrott, natur, musik, matlagning eller något annat. Checklistan för hållbar verksamhet hjälper till att planera egen verksamhet. Handboken innehåller även lyckade exempel från många olika föreningar. Materialet är utarbetat av 4V-projektet.

Ladda ner material

Hållbar utveckling - Tips för hållbar föreningsverksamhet (pdf)

Checklista för hållbar verksamhet (pdf)

Se även tips på finska

Goda praxis

Engångshanddukar för återanvändning

Gruppfamiljedaghemmet Arttu i Helsingfors sparar naturresurser, tid och pengar med att använda små handdukar av gammalt lakanstyg i stället för pappers- eller frottéhanddukar. Lakansbitarna tvättas efter varje användning men tvättmaskinen blir full bara en gång på två veckor och de kan användas om och om igen. Även större daghem har börjat använda lakanshanddukar och de passar bra också för vuxna.

Gemensam egendom

Saker som de enskilda medlemmarna använder sällan kan föreningen skaffa gemensamt. Med hjälp av planering och gemensamma beslut får föreningen fram behovet och kan skaffa precis de saker som behövs bäst, till exempel brädspel, tält eller grill. Tänk även samarbete med andra föreningar.

Hållbar utveckling i invånarhus

I invånarhuset Ankkuri i Helsinfors är hållbar utveckling en del av verksamhetskulturen. Alla vet hur man sorterar sopor oac att kaffet ska drickas ur porslinskopp. Invånarna och staden har skänkt gamla kärl, möbler m.m. till invånarhuset. All kursverksamhet har en plan för hållbar utveckling. Syförening syr av återvinningsmaterial och loppmarknader anordnas regelbundet. De saker som inte går åt skickas till olika hjälpprojekt. Invandrarkvinnorna upprätthåller Naapurikahvila-verksamheten där man talar om aktuella frågor, upprätthåller en bytesservice och lär sig mer om Finland och finländska seder.

Ett kolneutralt evenemang

Huvudstadsregionens scouters distriktläger Aihki år 2008 genomförder som ett kolneutralt evenemang. Lägrets huvudtema var uppbyggt kring kampen mot klimatförändringen. Lägrets utsläpp minimerades genom att de cirka 4 000 deltagarna transporterades till läger med tåg. Också mängden pappers- och övrigt avfall minimerades. Föräldrarna hade möjlighet att välja samtransport med buss till besöksdagen. Många föräldrar valde ändå att ta bilden, vilket utgjorde största delen av lägrets sammanlagda koldioxidutsläpp på 225 ton. Lägret betalade en kompensationsavgift för utsläppen som användes för att bygga biomassakraftverk i Indien.

Lokalt lägersamarbete

I Mellungsbacka i Helsingfors gick olika aktörer samman och anordnade avgiftsfria dagläger med miljöansvar för områdets barn. Programmet var inriktat på kunskap om näromgivning och mångkultur. Lägerdeltagarnas lunch bestod av sommarmåltiden i Mellungsbacka lekpark. Det omfattande samarbetet mellan de lokala aktörerna fick stor positiv uppmärksamhet på området och den meningsfulla verksamheten var en upplevelse för barnen.

Närutflykter

Det är lätt att få med folk på gratisutflykter. I den närmaste omgivningen kan det finnas fina utflyktsmål som av någon anledning är okändä för allmänheten. När det gäller närutflykter behöver man sällan bil och tiden går inte i onödan åt till resor. Temat för utflykten kan vara att lära känna områdets historia, kulturutbud, natur eller t.ex. naturenligt odlad mat, om det finns en gård som odlar naturenligt i närheten.

Odla i stan

Miljöorganisationen Dodo uppmanar invånarna att odla på platser som staden inte använder. Det går utmärkt att odla nyttoväxter på föreningslokalernas gårdar, tak, balkonger och annan mark som inte används. Goda råd får man av föreningar som specialiserat sig på odling, t.ex. Nyttoväxtföreningen eller Marthorna. Att odla i stan är ett sätt att öka gemenskapen och invånarnas möjligheter att påverka sitt eget bostadsområde. Odlingarna minskar matutgifterna och ger möjligheter att lära känna andra invånare i området och arbeta tillsammans för en gemensam sak.

Starta en bilpool

Oulunkylän kiekkokerho i Helsingfors har en bilpool med långa anor. Ishockey kräver en omfattande utrustning och det finns inte förvaringsmöjligheter i alla hallar. Biltransporter är nästan oundvikliga. Sköter man transporten med bilpool sparar man både tid och pengar och minskar miljöolägenheterna. Dessutom är det kul för spelarna att åka tillsammans. I början av säsongen håller lagen möten där medlemmarna eller föräldrarna byter kontaktuppgifter. På kartan kan man kolla vilka som bor längs en lämplig rutt till ishallen. Bilpooler på ca tre familjer är lagom. Gör ocksp gemensamma spelregel för bilpoolen: alla använder säkerhetsbälte, förseningar meddelas, hastighetsbegränsnigarna hållas osv.

Utmärkelse för ekohandlingar

Aktörer inom idrotten som fyller vissa miljökriterier beviljas en utmärkelse för ekohandlingar av Finlands Idrott. Föreningar, lag och aktörer som anordnar idrottsevenemang kan ansöka om utmärkelsen. Föreningar som får utmärkelsen har rätt att använda ekologgan i sin information. Finlands Idrott ger också stöd för miljöverksamhet som främjar hållbar utveckling i ett socialt perspektiv.

Verkstäder och kurser för en hållbar vardag

Verkstäder och kurser ger deltagarna möjlighet att ägna sig åt miljöfrågor genom meningsfull verksamhet. Dessutom ger kurser förutsättningar för möten och gemenskap. Temat för kursen eller verkstaden kan t.ex. vara tillredning av vegetarisk mat av säsongens råvaror eller att göra smycken av skrot och skräp. Ny inspiration att ta hand om sin cykel får man genom att fixa till den i egen stil med hjälp av återvinnigsmaterial.

Se även goda praxis samlade i 4V-projektet (på finska)

Källa: Hållbar utveckling - Tips för hållbar föreningsverksamhet (2010).